CPV-koder: så fungerar de i offentlig upphandling

Publicerad 9 oktober 2026

Annonser om offentlig upphandling i EU märks med en eller flera CPV-koder som beskriver vad som köps. Koderna är ett bra sätt att sortera annonser, men de berättar sällan hela historien. Här går vi igenom hur koderna är uppbyggda, hur köpare använder dem och vad det betyder för er som vill hitta rätt upphandlingar.

Vad är CPV?

CPV står för Common Procurement Vocabulary. På svenska heter det den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling. Det är ett enda klassificeringssystem som köpare i hela EU och EES använder för att beskriva vad en upphandling gäller.

Systemet infördes genom förordning (EG) nr 2195/2002. Den version som används i dag, CPV 2008, fastställdes genom kommissionens förordning (EG) nr 213/2008 och har använts sedan september 2008.

Eftersom koderna är desamma i alla EU- och EES-länder betyder en kod samma sak i en svensk annons som i en norsk eller tysk. Det gör det möjligt att söka upphandlingar i andra länder utan att först översätta alla sökord.

Hur är en CPV-kod uppbyggd?

Huvudordlistan består av koder med åtta siffror, ett bindestreck och en kontrollsiffra, i formen XXXXXXXX-Y. Kontrollsiffran används bara för att verifiera de åtta första siffrorna, så i exemplen här visas bara de åtta.

Koderna bildar ett träd. Ju färre nollor i slutet, desto mer precis är koden. Så här ser en gren ut för bygg och anläggning, med de officiella svenska rubrikerna:

• De två första siffrorna anger huvudgrupp: 45000000 Anläggningsarbete.
• De tre första anger grupp: 45200000 Delar av eller kompletta bygg- och anläggningsarbeten samt väg- och vattenarbeten.
• De fyra första anger undergrupp: 45210000 Byggnadsanläggning.
• De fem första anger kategori: 45214000 Bygg- och anläggningsarbeten: undervisnings- och forskningsbyggnader.
• De tre sista siffrorna preciserar inom kategorin: 45214200 Bygg- och anläggningsarbeten: skolbyggnader.

Vilka huvudgrupper finns i CPV?

CPV 2008 innehåller 9 454 koder fördelade på 45 huvudgrupper. Läser man rubrikerna gäller huvudgrupperna 03 till 44 varor, 45 bygg- och anläggningsarbeten, 48 programvara och 50 till 98 tjänster.

Utöver huvudordlistan finns en tilläggsordlista med koder av bokstäver och siffror. Den kan användas för att beskriva föremålet för kontraktet närmare.

Här är några av huvudgrupperna med deras officiella svenska rubriker:

• 45000000 Anläggningsarbete. Här finns allt från 45233120 Vägbygge till 45211310 Byggnation av badrum och 45442100 Målning.
• 48000000 Programvara och informationssystem.
• 71000000 Arkitekt-, bygg-, ingenjörs- och besiktningstjänster.
• 72000000 IT-tjänster: konsultverksamhet, programvaruutveckling, Internet och stöd.
• 79000000 Företagstjänster: lagstiftning, marknadsföring, rådgivning, rekrytering, tryckning och säkerhet.
• 80000000 Undervisning och utbildning.
• 85000000 Hälso- och sjukvård samt socialvård.
• 90000000 Avlopps- och avfallshantering, sanering och miljötjänster. Under den ligger bland annat 90910000 Städning och 90620000 Snöröjning.

Hur använder köpare CPV-koderna?

När en köpare skriver en annons väljer den en huvudkod som bäst beskriver vad som köps och kan lägga till fler koder för andra delar av uppdraget. Koderna används sedan för att sortera och söka annonser, både i TED och i de nationella databaserna.

Som leverantör kan ni använda koderna åt andra hållet: ta reda på vilka koder som brukar användas för det ni säljer och filtrera på dem. Hela kodlistan finns hos TED.

Välj koder på rätt nivå. En bred kod som 72000000 fångar alla IT-tjänster, medan 72200000 Programmering av mjukvara samt rådgivning är betydligt snävare. Tänk också på att närliggande saker kan ligga i olika huvudgrupper. Köp av färdig programvara kan kodas under 48000000 Programvara och informationssystem, medan utveckling och support hamnar under 72000000.

Hur hittar man rätt CPV-koder för sitt företag?

Koderna beskriver vad som köps, inte vilken bransch leverantören tillhör. Listan över koder som passar er får ni därför ta fram själva. Så här kan ni gå till väga:

• Börja brett. Leta upp huvudgruppen som ligger närmast det ni säljer, till exempel 90000000 för städ eller 72000000 för IT-tjänster.
• Gå ner i trädet. Läs grupperna och kategorierna under huvudgruppen och notera dem som stämmer med det ni levererar.
• Titta på riktiga annonser. Leta upp några upphandlingar ni gärna hade lämnat anbud på och se vilka koder köparna valde. Ofta dyker det upp koder ni inte hade tänkt på.
• Ta med närliggande huvudgrupper. Säljer ni både programvara och konsulttimmar behöver ni koder från både 48 och 72.
• Se över listan med jämna mellanrum. Märker ni att relevanta annonser kommer med andra koder, lägg till dem.

Varför räcker inte CPV-koderna?

Koderna sätts av köparen, och köparen har ett annat syfte än ni. Den som skriver annonsen vill beskriva upphandlingen korrekt, inte se till att varje tänkbar leverantör hittar den. Därför händer det att en annons som passar er har koder ni inte räknat med. Några typiska skäl:

• Blandade uppdrag. Ett avtal om fastighetsservice kan innehålla städning (90910000), snöröjning (90620000) och skötsel av grönytor (77310000), men annonsen kanske bara har en av koderna.
• Breda koder. En köpare som väljer en bred kod, som 79000000 Företagstjänster, når inte den som bara bevakar en smalare kod längre ner i trädet.
• Koder som ligger nära men inte stämmer. Ibland väljer köparen en kod för en närliggande vara eller tjänst i stället för den som beskriver uppdraget bäst.
• Nya typer av uppdrag. Kodlistan är från 2008, och tjänster som har vuxit fram sedan dess saknar ibland en egen kod. Då hamnar de under en mer allmän kod.
• För många träffar. Det omvända problemet: huvudgruppen 45000000 täcker allt från vägbyggen till målning. Ett litet måleriföretag som bevakar hela huvudgruppen får mest annonser som inte är relevanta.

Koder och fritext tillsammans

Det säkraste sättet att inte missa något är att använda koderna som ett första, grovt filter och sedan läsa själva annonstexten. Rubriken och beskrivningen säger oftast mer om vad uppdraget gäller än koden gör, och de avslöjar också om en annons med rätt kod ändå är fel för er.

Det är så Anbudsvakt fungerar. Ni beskriver med egna ord vad ni levererar. Varje ny annons sorteras först på region, kontraktsstorlek och sista anbudsdag. Sedan läser en AI-modell titeln och beskrivningen och bedömer hur väl annonsen passar er beskrivning. Bedömningen utgår från annonsens text, inte bara från koden. Varje träff kommer med en kort motivering, så ni ser direkt varför den valdes.

Vill ni se hur det ser ut i praktiken? Våra branschsidor listar öppna upphandlingar utvalda efter CPV-kod, till exempel IT-upphandlingar, upphandlingar inom bygg och anläggning och upphandlingar inom städ och lokalvård.