ESPD: så fyller ni i egen försäkran i en upphandling

Publicerad 9 oktober 2026

Den som lämnar anbud i upphandlingar över EU:s tröskelvärden kommer förr eller senare att möta ESPD. Formuläret gör att ni inte behöver skicka in intyg och bevis med varje anbud, utan först när köparen begär det. Här går vi igenom vad ESPD är, när det används och hur ni fyller i det.

Vad är ESPD?

ESPD står för European Single Procurement Document, på svenska det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet. Det är en egen försäkran i ett standardformulär som Europeiska kommissionen har fastställt i genomförandeförordning (EU) 2016/7. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns reglerna i 15 kap.

I formuläret intygar ni att ert företag inte ska uteslutas från upphandlingen och att ni uppfyller de kvalificeringskrav som köparen har ställt, till exempel på ekonomisk ställning eller erfarenhet. Själva bevisen, som intyg, årsredovisningar och referenser, lämnar ni när köparen begär dem.

När måste köparen godta ESPD?

Vid upphandlingar enligt LOU över tröskelvärdena ska köparen godta ESPD som preliminärt bevis för att ni inte ska uteslutas och att ni uppfyller kraven (15 kap. 2 § LOU). Under tröskelvärdena finns ingen sådan skyldighet, men köparen får använda ESPD även där.

För er som leverantör är ESPD ett val, så länge köparen inte har skrivit något annat. Ni kan antingen fylla i ESPD eller lämna de dokument som köparen efterfrågar direkt med anbudet. Köparen kan dock kräva att alla leverantörer lämnar ESPD, om det står i upphandlingsdokumenten.

Vad innehåller ESPD-formuläret?

ESPD är uppdelat i sex delar. Köparen fyller i den första, och ni fyller i resten i den mån köparen har efterfrågat uppgifterna:

• Del I: information om upphandlingen och köparen. Den fyller köparen i.
• Del II: information om er som leverantör, till exempel organisationsnummer och kontaktuppgifter, vem som företräder företaget och om ni åberopar andra företags kapacitet.
• Del III: uteslutningsgrunder. Här intygar ni bland annat att företaget inte har dömts för vissa brott, att ni har betalat skatter och socialförsäkringsavgifter och att ni inte är på obestånd, till exempel i konkurs.
• Del IV: urvalskriterier, alltså kvalificeringskraven. Köparen kan välja att ni bara intygar att ni uppfyller samtliga krav i ett övergripande avsnitt, i stället för att svara på varje krav för sig.
• Del V: används bara när köparen begränsar hur många leverantörer som får gå vidare, till exempel i ett selektivt förfarande.
• Del VI: avslutande försäkran, där ni intygar att uppgifterna är riktiga. Den delen får inte tas bort ur formuläret.

Hur fyller man i ESPD?

Hur det går till beror på vilket upphandlingsverktyg köparen använder. Antingen är formuläret inbyggt i köparens verktyg och ni fyller i det tillsammans med resten av anbudet, eller så får ni ett formulär att fylla i och ladda upp med anbudet.

Ni behöver bara fylla i de delar som är relevanta för upphandlingen. Frågor om till exempel särskilda tillstånd eller medlemskap i en viss organisation spelar bara roll om köparen har ställt sådana krav. Några råd:

• Läs upphandlingsdokumenten först. Det är kraven där som avgör vad ni ska intyga i ESPD.
• Svara sanningsenligt och exakt. Ett fel som beror på er kan leda till att ni utesluts eller att anbudet förkastas.
• Ha bevisen redo. Intygar ni att ni uppfyller ett krav ska ni kunna visa det när köparen begär det.
• Åberopar ni ett annat företags kapacitet, till exempel en underleverantörs referenser, ska även det företaget lämna en ESPD.
• Underskrift behövs bara om köparen kräver det.
• Spara en ifylld version. Uppgifterna i del II och III är ofta desamma från anbud till anbud, så en sparad version gör nästa anbud snabbare. Kontrollera ändå att allt stämmer varje gång.

När måste man lämna bevis?

Köparen ska kontrollera bevisen för de leverantörer som ska tilldelas kontrakt eller ramavtal, innan tilldelningsbeslutet fattas. I praktiken är det alltså oftast den eller de leverantörer som har vunnit som får lämna in intyg och dokument.

Ni är inte skyldiga att lämna in dokument som köparen redan har tillgång till (15 kap. 5 § LOU). Vid förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal kan det räcka att ni bekräftar att uppgifterna i er tidigare ESPD fortfarande stämmer. Läs mer om avrop i guiden om ramavtal.

Vad händer om något är fel i ESPD?

Köparen får låta en leverantör rätta en felskrivning eller förtydliga och komplettera ett dokument, så länge det sker med respekt för likabehandling och öppenhet (4 kap. 9 § LOU). Det är en möjlighet för köparen, inte något ni kan räkna med.

Beror felet på att upphandlingsdokumenten är oklara kan upphandlingen i stället behöva göras om. Är något oklart i formuläret, ställ en fråga till köparen innan tiden för frågor har gått ut.

ESPD är bara en del av anbudet

ESPD visar att ni får vara med. Det är resten av anbudet som avgör om ni vinner. Läs så lämnar ni anbud för hela processen från förfrågningsunderlag till tilldelningsbeslut, och guiden om tröskelvärden för när ESPD gäller.

Anbudsvakt går igenom nya annonser varje vardag och mejlar er dem som passar det ni levererar, så att ni har så mycket tid som möjligt till anbudet.

Källor

Uppgifterna är kontrollerade mot källorna nedan i oktober 2026. Guiden är en översikt och ingen juridisk rådgivning.

• Upphandlingsmyndigheten: ESPD, en standardiserad egenförsäkran och frågeportalens svar om att ta bort delar i ett ESPD-formulär.
• Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/7 om standardformuläret för det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet, på eur-lex.europa.eu.
• Lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 4 kap. 9 § och 15 kap., på riksdagen.se.