Ramavtal: så fungerar de och så kommer ni med

Publicerad 9 oktober 2026

Ramavtal är ett vanligt sätt för kommuner, regioner och myndigheter att köpa varor och tjänster som behövs löpande. För er som leverantör betyder det två saker: den som kommer med i ett ramavtal kan få uppdrag i flera år, och den som missar upphandlingen står utanför lika länge. Här går vi igenom hur ramavtal fungerar enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och vad ni ska tänka på när ni lämnar anbud.

Vad är ett ramavtal?

Ett ramavtal är enligt 1 kap. 20 § LOU ett avtal mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, som fastställer villkoren för de kontrakt som ska tilldelas under en viss tid. Villkoren gäller framför allt pris och, när det är lämpligt, planerad mängd.

Skillnaden mot ett vanligt kontrakt är att ramavtalet i sig inte garanterar några beställningar. Det sätter villkoren. Beställningarna, som kallas avrop, kommer när köparen har ett behov. Ett ramavtal kan därför ge mycket eller lite arbete, beroende på hur ofta köparen avropar och hur många andra leverantörer som finns i avtalet.

Hur länge gäller ett ramavtal?

Enligt 7 kap. 2 § LOU får ett ramavtal löpa längre än fyra år bara om det finns särskilda skäl. Avtalstiden kan bestå av en grundperiod och en eller flera optioner på förlängning. Läs i upphandlingsdokumenten hur lång grundperioden är och vem som bestämmer om förlängning.

Fyra år är lång tid, och den som inte kom med när ramavtalet upphandlades kan inte ansluta senare. Kontrakt som grundar sig på ett ramavtal får bara ingås mellan köparen och leverantörer som är parter i ramavtalet (7 kap. 3 § LOU). Nästa chans kommer först när köparen upphandlar ett nytt avtal.

Hur fungerar avrop från ett ramavtal?

Hur avropen går till beror på hur många leverantörer ramavtalet har och hur fullständiga villkoren är. Det ska framgå av upphandlingsdokumenten redan när ramavtalet upphandlas. Det finns i huvudsak fyra varianter:

• Ramavtal med en leverantör. Köparen beställer enligt villkoren i avtalet och får vid behov först samråda skriftligen med leverantören (7 kap. 4 § LOU).
• Ramavtal med flera leverantörer och fasta villkor. Köparen avropar enligt en fördelningsnyckel som står i avtalet, till exempel en rangordning där leverantören på första plats tillfrågas först. Fördelningsnyckeln ska vara objektiv, så att ni kan förutse hur valet görs och i efterhand se varför en viss leverantör fick uppdraget.
• Ramavtal med flera leverantörer där alla villkor inte är fastställda. Då görs en förnyad konkurrensutsättning mellan leverantörerna i ramavtalet (7 kap. 8 och 9 §§ LOU).
• Blandade modeller. Ett ramavtal kan också ange att köparen avropar enligt fördelningsnyckel i vissa fall och med förnyad konkurrensutsättning i andra, om det står i upphandlingsdokumenten (7 kap. 7 § LOU).

Vad är förnyad konkurrensutsättning?

Förnyad konkurrensutsättning är en mindre tävling mellan leverantörerna i ett ramavtal. Köparen skickar en skriftlig förfrågan om ett konkret behov, ger en tidsfrist som räcker för att lämna anbud och tilldelar kontraktet till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, utifrån de grunder som angavs när ramavtalet upphandlades.

För er innebär det att arbetet inte är klart när ni har kommit med i ramavtalet. Varje förnyad konkurrensutsättning är en ny chans att vinna eller förlora ett uppdrag. Svarstiden bestämmer köparen, så se till att någon följer den inkorg eller det upphandlingsverktyg där förfrågningarna kommer.

Vad är en takvolym i ett ramavtal?

En takvolym är den största mängd eller det högsta värde som får avropas från ramavtalet. EU-domstolen har slagit fast att ett ramavtal upphör att ha verkan när takvolymen är nådd, och Högsta förvaltningsdomstolen kom i två avgöranden från 2022 (HFD 2022 ref. 4) fram till att köparen som regel måste ange en sådan.

För er är takvolymen och den uppskattade volymen de bästa uppgifterna om hur mycket avtalet kan vara värt. Ett ramavtal är inget löfte om att köparen beställer en viss mängd, så räkna på den uppskattade volymen och inte på taket.

Vem upphandlar ramavtal?

Alla upphandlande myndigheter får ingå ramavtal, om de använder något av förfarandena i LOU (7 kap. 1 §). Ni hittar därför ramavtalsupphandlingar från enskilda kommuner och regioner lika väl som från statliga myndigheter. Flera kommuner kan också upphandla tillsammans, till exempel genom ett gemensamt upphandlingscenter.

Dessutom finns inköpscentraler som upphandlar ramavtal som andra organisationer sedan avropar från. Statens inköpscentral gör det för statliga myndigheter, och inom IT även för kommuner och regioner. Adda gör det för kommuner och regioner. Ett sådant ramavtal kan ha många avropsberättigade organisationer, så en enda upphandling kan avgöra tillgången till en stor del av marknaden för det ni säljer.

Vad ska man tänka på i ett anbud på ett ramavtal?

Ett ramavtalsanbud skiljer sig från ett vanligt anbud på några punkter. Gå igenom det här innan ni bestämmer er:

• Antal leverantörer. Antar köparen en leverantör är det allt eller inget. Antar köparen flera kan även en andraplats ge avrop.
• Hur avropen görs. Vid rangordning avgör placeringen hur mycket ni får. Vid förnyad konkurrensutsättning tävlar ni igen varje gång.
• Uppskattad volym och takvolym. Räkna på den uppskattade volymen och fundera på vad som händer om den inte blir av.
• Priser över tid. Avtalet kan gälla i flera år. Kontrollera om och hur priserna får justeras, till exempel mot ett index.
• Delområden. Ramavtal kan vara uppdelade i geografiska eller tekniska delområden. Lämna anbud där ni faktiskt kan leverera.
• Kapacitet. Avrop kan komma när som helst under avtalstiden. Se till att ni kan leverera det ni lovar även när flera avrop kommer samtidigt.

Varför lönar det sig att bevaka ramavtalsupphandlingar?

Eftersom ett ramavtal låser leverantörskretsen i upp till fyra år är det dyrt att missa annonsen. En upphandling som upptäcks en vecka för sent ger en vecka mindre till anbudet, och en som inte upptäcks alls kan betyda att ni står utanför hos den köparen under hela avtalstiden.

Ramavtalsupphandlingar annonseras på samma sätt som andra upphandlingar: över EU:s tröskelvärden i TED och i en svensk annonsdatabas, under tröskelvärdena i en svensk annonsdatabas. Läs mer i guiderna om tröskelvärden och om var upphandlingar annonseras.

Anbudsvakt går igenom nya annonser varje vardag och mejlar er dem som passar det ni levererar, med en kort motivering. Se vilka upphandlingar som är öppna just nu under Upphandlingar.

Källor

Uppgifterna är kontrollerade mot källorna nedan i oktober 2026. Guiden är en översikt och ingen juridisk rådgivning.

• Lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 1 kap. 20 § och 7 kap., på riksdagen.se.
• Upphandlingsmyndighetens frågeportal om tilldelning av kontrakt som grundas på ett ramavtal och om volym i ramavtal.