Vem vann upphandlingen? Så hittar ni tilldelningar, avtal och anbud

Av Anbudsvakt. Publicerad 11 oktober 2026. Om guiderna

När en offentlig upphandling är avgjord finns svaret på vem som vann på flera ställen: i köparens tilldelningsbeslut, i efterannonsen och i avtalet. Den här guiden går igenom var ni hittar tilldelningarna, hur ni begär ut beslut, vinnande anbud och avtal, vad köparen får hålla hemligt och vilka frister som gäller om ni vill ifrågasätta ett beslut.

Var ser man vem som vann en upphandling?

När köparen har valt leverantör skickar den en underrättelse om tilldelningsbeslutet till anbudsgivarna och anbudssökandena. Underrättelsen ska innehålla skälen för beslutet och hur länge avtalsspärren gäller (12 kap. 12 § lagen om offentlig upphandling, LOU). Har ni inte deltagit får ni veta resultatet genom efterannonsen eller genom att begära ut beslutet hos köparen.

Efterannonsen ska publiceras senast 30 dagar efter att avtalet eller ramavtalet ingicks, både över och under EU:s tröskelvärden (10 kap. 4 § och 19 kap. 7 § LOU). Över tröskelvärdena publiceras den i TED, EU:s databas för offentlig upphandling, och upphandlingar både över och under tröskelvärdena ska efterannonseras i en svensk annonsdatabas som är registrerad enligt lagen om upphandlingsstatistik (10 kap. 5 a § och 19 kap. 8 § LOU).

Enligt Upphandlingsmyndigheten ska en efterannons bland annat innehålla antalet inkomna anbud och namn och organisationsnummer för dem som har tilldelats kontrakt eller ramavtal. Under tröskelvärdena ska den också ange kontraktets uppskattade värde.

Alla köp syns inte. Kontrakt som tilldelas med stöd av ett ramavtal behöver inte efterannonseras (10 kap. 4 § och 19 kap. 7 § LOU), och upphandlingar under direktupphandlingsgränsen behöver inte efterannonseras alls (19 a kap. 13 § LOU). Läs mer i guiden om direktupphandling.

Efter anbudstiden kan annonsen vara svårare att komma åt. Regeringen konstaterar att annonser och upphandlingsdokument inte görs kostnadsfritt tillgängliga i annonsdatabaserna efter att anbudstiden har gått ut (regeringsbeslut 5 mars 2026). Hur annonseringen fungerar i övrigt står i Så hittar du offentliga upphandlingar.

Så söker ni fram tilldelningar i TED

I TED är det gratis att söka, och sökningen Alla meddelanden omfattar allt som har publicerats de senaste tio åren. I den avancerade sökningen kan ni välja meddelandetyperna under Resultat, till exempel meddelande om upphandlings- eller koncessionstilldelning, och söka på upphandlarens officiella namn eller nationella registreringsnummer. För en svensk köpare är det organisationsnumret.

Sökningen i hela texten gäller alla textfält i alla språk, och citattecken ger träff bara på en exakt fras. Känner ni till annonsens publiceringsnummer, till exempel 665741-2023, kan ni söka direkt på det (TED:s hjälp om sökning).

Tilldelningar hos Anbudsvakt

Anbudsvakt läser resultatannonserna för svenska upphandlingar i TED sedan oktober 2021. När en upphandling som har annonserats i TED har fått en resultatannons visar upphandlingens sida hos oss vem som fick kontraktet och, när annonsen anger det, hur många anbud som kom in, värdet och avtalsperioden. Enskilda firmor visas inte.

Bland upphandlande organisationer från A till Ö har köparna egna sidor med öppna upphandlingar och tilldelningar, till exempel Trafikverket. Köpare med många tilldelningar har dessutom ett arkiv med en sida per år, där ni också ser vilka företag som har vunnit flest upphandlingar hos köparen och vilka avtal som enligt annonserna snart löper ut. Upphandlingar som bara har annonserats i svenska annonsdatabaser finns inte med.

Vilka handlingar kan man begära ut?

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och har kommit in dit eller upprättats där. Ett anbud blir alltså en allmän handling när det har kommit in till köparen. Anbud som enligt köparens anvisning ska lämnas i förseglat omslag anses dock ha kommit in först vid den tid som har bestämts för öppnandet (2 kap. 4 och 9 §§ tryckfrihetsförordningen, TF).

Upphandlingsdokumenten, anbuden och tilldelningsbeslutet är allmänna handlingar (Upphandlingsmyndigheten), och det undertecknade avtalet blir det när det finns hos köparen. Det här brukar vara mest användbart att begära ut:

• Tilldelningsbeslutet eller underrättelsen om det, med skälen för beslutet.
• Utvärderingen, om köparen har dokumenterat den separat, för att se hur anbuden poängsattes eller rangordnades.
• Det vinnande anbudet, och gärna de övriga anbuden om ni vill jämföra priser och lösningar.
• Avtalet med bilagor, till exempel prisbilagan och avtalstiden med eventuella förlängningar.
• Upphandlingsdokumenten, om ni vill veta vad köparen efterfrågade inför nästa upphandling.

Hur begär man ut handlingar?

Begäran görs hos den som förvarar handlingen, alltså köparen (2 kap. 17 § TF). I en upphandling är det oftast upphandlaren som hanterar den enligt Upphandlingsmyndigheten. Skriv till upphandlaren eller till köparens registrator och ange köparens namn, upphandlingens namn, diarienummer eller referensnummer om ni har det, och vilka handlingar ni vill ha. En skriftlig begäran, till exempel med e-post, gör det lätt att visa vad ni bad om och när.

Ni behöver inte tala om vilka ni är eller varför ni vill ha handlingarna. Köparen får bara efterforska det om det behövs för att pröva om något hindrar att handlingarna lämnas ut (2 kap. 18 § TF). Ni kan alltså vara anonyma, men vill ni få kopior skickade behöver köparen en adress att skicka dem till, till exempel en e-postadress.

Diariet hjälper er att hitta rätt handlingar. Myndigheter ska som regel registrera allmänna handlingar, och av registret ska bland annat datum, diarienummer, avsändare eller mottagare och i korthet vad handlingen rör framgå (5 kap. 1 och 2 §§ offentlighets- och sekretesslagen, OSL). Diariet är självt en allmän handling (2 kap. 10 § TF), så ni kan be att få se vad som har registrerats i upphandlingen. Har köparen en avtalsdatabas eller en sida om sina avtal på webbplatsen, börja gärna där.

Hur snabbt ska köparen lämna ut handlingarna?

En allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt kunna läsas på stället utan avgift, och en begäran om kopia ska behandlas skyndsamt (2 kap. 15 och 16 §§ TF). Enligt Upphandlingsmyndigheten är utgångspunkten att handlingarna lämnas ut samma dag och i vart fall dagen efter. Begär ni ut alla anbud kan det ta några dagar, eftersom köparen måste sekretesspröva och maskera uppgifter. Då kan ni be att få anbuden i omgångar, ett i taget när det är prövat.

Köparen är inte skyldig att lämna ut elektroniska handlingar i annan form än utskrift, utöver vad som följer av lag (2 kap. 16 § TF). Be ändå om att få dem med e-post om det passar er bättre.

Vad kostar det att begära ut anbud?

Att läsa handlingarna på stället är gratis (2 kap. 15 § TF). För kopior får köparen ta ut en avgift (2 kap. 16 § TF). Statliga myndigheter följer avgiftsförordningen: upp till nio sidor är gratis, en beställning på tio sidor kostar 50 kronor och varje sida därutöver 2 kronor, och när avgift tas ut tillkommer kostnaden för att skicka kopiorna (15 och 16 §§). Förordningen gäller myndigheter under regeringen (1 a §), alltså inte kommuner och regioner. De bestämmer sina avgifter själva men får inte ta ut mer än det kostar dem (2 kap. 6 § kommunallagen).

Köparen får i ett enskilt fall kräva att avgiften betalas i förskott (6 kap. 1 a § OSL). Fråga vad kopiorna kostar innan ni beställer ett anbud på flera hundra sidor.

Vad får köparen hålla hemligt?

Under upphandlingen gäller absolut sekretess för uppgifter som rör anbuden. De får inte lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet förrän alla anbud offentliggörs, beslut om leverantör och anbud har fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts (19 kap. 3 § andra stycket OSL). Sekretessen gäller även vilka som har lämnat anbud enligt Upphandlingsmyndigheten.

Den absoluta sekretessen upphör alltså när tilldelningsbeslutet fattas, före avtalsspärren. Ni kan därför begära ut anbuden under avtalsspärren, till exempel för att avgöra om ni ska ansöka om överprövning. Därefter prövar köparen uppgift för uppgift om någon annan sekretessregel gäller. De vanligaste är:

• Leverantörens affärs- eller driftförhållanden. Sekretess gäller om det av särskild anledning kan antas att leverantören lider skada om uppgiften röjs (31 kap. 16 § OSL), så utgångspunkten är offentlighet. Enligt Upphandlingsmyndigheten omfattas detaljerade priser, som tim- och à-priser, vanligtvis av sekretess när de speglar leverantörens prissättning. Detsamma gäller ofta kunder, referensuppdrag och tekniska lösningar som är unika för leverantören, men det avgörs från fall till fall.
• Köparens egna ekonomiska intressen. Sekretess gäller om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs (19 kap. 3 § första stycket OSL), till exempel när en avbruten upphandling ska göras om.

Hur länge kan uppgifter i anbud och avtal vara hemliga?

Sekretessen för leverantörens affärsförhållanden gäller i högst tjugo år. För en handling som anger villkoren i ett avtal gäller den längst två år från att avtalet slöts, eller fem år hos statliga affärsverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet (31 kap. 16 § och 19 kap. 3 § OSL). När den tiden har gått kan villkoren i avtalet alltså inte hållas hemliga med stöd av de två reglerna.

Är bara delar av ett anbud hemliga ska resten lämnas ut, med de hemliga uppgifterna maskerade (2 kap. 15 § TF). Leverantörens egen begäran om sekretess avgör inte saken. Det är köparen som prövar vad lagen tillåter, enligt Upphandlingsmyndigheten.

Gäller offentlighetsprincipen alla köpare?

Nej. Rätten att ta del av allmänna handlingar gäller hos myndigheter, både statliga och kommunala, alltså även hos kommuner och regioner (2 kap. 1, 4 och 5 §§ TF). Den gäller också aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner, regioner eller kommunalförbund har ett rättsligt bestämmande inflytande, till exempel genom att ha mer än hälften av rösterna (2 kap. 3 § OSL).

Statliga bolag och privata företag omfattas som regel inte, även när de följer upphandlingsreglerna. Ett statligt ägt bolag kan till exempel upphandla enligt LOU som ett offentligt styrt organ (1 kap. 22 § LOU), och privata företag med ensamrätt eller särskild rättighet inom el, värme, dricksvatten eller transporter upphandlar enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, LUF (1 kap. 22 § och 2 kap. 1 och 5 §§ LUF). Undantagen är de organ som räknas upp i en bilaga till OSL, och då bara för den verksamhet som anges där (2 kap. 4 § OSL).

Hos de köpare som inte omfattas har allmänheten ingen rätt enligt offentlighetsprincipen att ta del av anbud eller avtal, och ni får fråga dem direkt. Efterannonsen gäller dock även dem, eftersom reglerna om efterannonsering finns i både LOU och LUF.

Vad gör man om köparen säger nej?

Vägrar upphandlaren att lämna ut en handling kan ni begära att köparen prövar frågan. Det krävs ett skriftligt beslut av köparen för att ni ska kunna överklaga, och köparen ska informera er om det (6 kap. 3 § OSL). Beslutet överklagas till kammarrätten (6 kap. 7 och 8 §§ OSL), och ett överklagande ska alltid prövas skyndsamt (2 kap. 19 § TF). Enligt Upphandlingsmyndigheten ska beslutet ha en hänvisning som talar om hur ni överklagar och inom vilken tid.

Avtalsspärr och överprövning

Efter underrättelsen om tilldelningsbeslutet får köparen som regel inte ingå avtal förrän avtalsspärren har gått ut: 10 dagar om underrättelsen skickades elektroniskt, annars 15 dagar (20 kap. 1 § LOU). En leverantör som anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada kan under den tiden ansöka om överprövning hos förvaltningsrätten där köparen har sin hemvist (20 kap. 4, 5 och 11 §§ LOU). När avtalet väl är ingånget kan upphandlingen inte längre överprövas (20 kap. 6 § LOU).

Därefter kan domstolen i vissa fall pröva om avtalet är giltigt, till exempel när det slöts utan en annonsering som krävdes (20 kap. 13 § LOU). Ansökan ska ha kommit in inom sex månader från att avtalet slöts, eller inom 30 dagar från att efterannonsen publicerades (20 kap. 17 § LOU).

Har ni själva lämnat anbud kan ni begära upplysningar om skälen till att ert anbud förkastades och, om ert anbud var godtagbart, om det valda anbudets relativa fördelar och, över tröskelvärdena, dess utformning. Köparen ska svara snarast möjligt och senast 15 dagar efter att er skriftliga begäran kom in (12 kap. 13 § och 19 kap. 20 § LOU). Mer om processen står i guiden om att lämna anbud.

Kommer det en samlad databas för upphandlingar?

Regeringen gav i mars 2026 Statskontoret i uppdrag att föreslå hur en nationell upphandlingsdatabas kan inrättas och vilken funktion den bör ha, särskilt kostnadsfri tillgång till annonser och upphandlingsdokument även efter att anbudstiden har gått ut. Statskontoret ska lämna en delredovisning om databasen senast den 16 december 2026 och slutredovisa uppdraget senast den 31 maj 2027. Uppdraget gäller förslag, så det är ännu inte bestämt om eller när en sådan databas kommer.

Källor

Uppgifterna är kontrollerade mot källorna nedan i oktober 2026. Guiden är en översikt och ingen juridisk rådgivning.

• Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), 2 kap. 3 och 4 §§, 5 kap. 1 och 2 §§, 6 kap. 1 a, 3, 7 och 8 §§, 19 kap. 3 § och 31 kap. 16 §, och tryckfrihetsförordning (1949:105), 2 kap. 1, 4, 5, 9, 10 och 15 till 19 §§, på riksdagen.se.
• Lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 1 kap. 22 §, 10 kap. 4 och 5 a §§, 12 kap. 12 och 13 §§, 19 kap. 7, 8 och 20 §§, 19 a kap. 13 § och 20 kap., och lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, 1 kap. 22 § och 2 kap. 1 och 5 §§, på riksdagen.se.
• Avgiftsförordning (1992:191), 1 a, 15 och 16 §§, och kommunallag (2017:725), 2 kap. 6 §, på riksdagen.se.
• Upphandlingsmyndigheten: Sekretess i offentlig upphandling och Efterannonsera.
• TED: hjälp om sökning.
• Regeringen: Uppdrag till Statskontoret om en nationell upphandlingsdatabas och en analysfunktion för inköps- och upphandlingsdata, regeringsbeslut 2026-03-05.