Lämna anbud i Norge: så fungerar Doffin för svenska företag

Norska offentliga köpare annonserar i Doffin, och företag från andra EES-länder, som Sverige, får lämna anbud. Reglerna skiljer sig från de svenska, och den 1 juli 2026 ändrades den norska upphandlingslagen. Här går vi igenom hur ni hittar upphandlingarna, lämnar anbud och vad ni behöver ordna om ni vinner.

Vad är Doffin?

Doffin är Norges databas för annonser om offentliga upphandlingar, även inom försörjningssektorerna, som vatten, energi och transport.

Den drivs av Direktoratet for forvaltning og økonomistyring (DFØ) på uppdrag av Nærings- og fiskeridepartementet. Alla annonser i Doffin och TED är fritt tillgängliga för alla.

År 2025 publicerades 10 310 annonser om upphandlingar i Doffin. 41 procent av dem låg under EES-tröskelvärdena, och 54 procent angav ett uppskattat värde.

Köparen publicerar annonsen via sitt konkurransegjennomføringsverktøy (KGV), alltså sitt upphandlingsverktyg. Annonsen visas sedan automatiskt i Doffin.

Doffin visar bara själva annonsen. Upphandlingsdokumenten, på norska konkurransegrunnlaget, finns i köparens KGV, och varje annons länkar dit.

Frågor om innehållet ställer ni till köparen, inte till Doffin.

Hur söker man i Doffin?

I sökfältet skriver ni fritt, och Doffin föreslår CPV-koder, köpare och leverantörer att koppla sökningen till. Läs mer om koderna i guiden om CPV-koder.

Träffarna kan filtreras på annonstyp, status, kontraktets huvudföremål, annonsdatum och plats för utförande. De kan sorteras bland annat efter anbudsfrist och värde.

Annonstyperna är bland annat planering, alltså annonser om kommande upphandlingar, och konkurrens. Eftersom en del köpare publicerar planeringsannonsen strax före konkurrensen tipsar Doffin om att söka på båda typerna.

Leverantörer kan inte längre logga in i Doffin och spara annonser.

Doffin föreslår att ni bokmärker en sökning, så att träffarna uppdateras varje gång ni öppnar den. Doffin hänvisar också till bevakningstjänster från externa leverantörer som bygger på data från Doffin.

Anbudsvakt kan bevaka Doffin åt er. Kryssa i Norge (Doffin) bland regionerna i profilen, eller Även Norge (Doffin) om ni bevakar inom ett avstånd från en kommun.

Då kommer nya norska upphandlingar som är öppna för anbud och passar er med i morgonmejlet. Planeringsannonser från Doffin ingår inte, och Norge ingår inte i valet Hela Sverige.

Annonserna är på norska, men sammanfattningen och motiveringen i mejlet är på svenska. Öppna norska upphandlingar finns under upphandlingar i Norge.

Får svenska företag lämna anbud i Norge?

Ja. Företag som är etablerade i ett annat EES-land, som Sverige, har rättigheter enligt den norska upphandlingslagen i den omfattning EES-avtalet ger dem (anskaffelsesloven § 3).

Köparen får kräva att ni är registrerade i ett företags- eller handelsregister i det land där ni är etablerade, för ett svenskt företag alltså i Sverige (anskaffelsesforskriften § 16-2). En viss nationell tillhörighet får köparen däremot inte kräva.

För städ krävs ett norskt godkännande och för elarbete en norsk registrering. Det står mer om dem i avsnittet om krav som gäller innan ni lämnar anbud.

Vilka beloppsgränser gäller i Norge 2026?

Det är kontraktets uppskattade värde exklusive moms som avgör vilka regler som gäller.

Mellan gränserna gäller olika delar av regelverket:

• Under 500 000 NOK. Upphandlingsregelverket gäller inte (anskaffelsesloven § 2).
• Från 500 000 NOK upp till 1,3 miljoner NOK. Bara del I av anskaffelsesforskriften gäller, och den saknar regler om annonseringsplikt och förfaranden.
• Från 1,3 miljoner NOK upp till EES-tröskelvärdena. Del II gäller, och upphandlingen ska annonseras i Doffin (anskaffelsesforskriften §§ 5-1 och 8-17). Det gäller inte hälso- och sociala tjänster, där bara del I gäller under 8,7 miljoner NOK.
• Över EES-tröskelvärdena. Del III gäller. När guiden skriver över EES-tröskelvärdena är det upphandlingar enligt del III som avses.

Vilka undantag finns från beloppsgränserna?

Undantagen gäller vissa tjänster och försörjningssektorerna. För särskilda tjänster samt hälso- och sociala tjänster är EES-tröskelvärdet 8,7 miljoner NOK (anskaffelsesforskriften § 5-3).

Runt det beloppet gäller olika regler:

• Hälso- och sociala tjänster. Under 8,7 miljoner NOK gäller bara del I. Över beloppet följer de del IV (§ 5-1).
• Särskilda tjänster. De följer del II även över 8,7 miljoner NOK, men ska då också annonseras i TED (§ 8-17).

Inom försörjningssektorerna, till exempel dricksvatten, el, transport, hamnar och post, gäller i stället forsyningsforskriften.

Där är EES-tröskelvärdena 5 miljoner NOK för varor och tjänster och 62,9 miljoner NOK för bygg och anläggning. Under dem finns ingen nationell annonseringsplikt (forsyningsforskriften §§ 1-1, 5-1 och 5-2).

Hur har beloppsgränserna ändrats, och vad är på väg?

Gränsen för när regelverket gäller över huvud taget höjdes den 1 juli 2026 från 100 000 till 500 000 NOK.

Stortinget valde ett högre belopp än regeringens förslag på 300 000 NOK, bland annat för att reglerna bättre ska stämma överens med dem i Sverige och Danmark.

Det nationella tröskelvärdet ändrades inte när EES-tröskelvärdena justerades i april 2026.

Fler ändringar är aviserade men inte beslutade. Annonseringsplikten för varor och tjänster ska på sikt motsvara EES-tröskelvärdena, och en nationell annonseringsplikt på 3 miljoner NOK ska införas för bygg- och anläggningskontrakt.

Kontrollera därför aktuella belopp innan ni räknar på en enskild upphandling. De svenska beloppen finns i guiden om tröskelvärden.

Hur går en norsk upphandling till?

Förfarandet beror på värdet. Mellan 1,3 miljoner NOK och EES-tröskelvärdena får köparen välja öppet eller selektivt förfarande, på norska åpen eller begrenset tilbudskonkurranse.

I det selektiva får bara inbjudna leverantörer lämna anbud (anskaffelsesforskriften §§ 8-3 och 9-2). Köparen får också föra dialog och förhandla, om det står i upphandlingsdokumenten (§ 9-3).

Över EES-tröskelvärdena heter förfarandena åpen och begrenset anbudskonkurranse, och dem får köparen alltid använda. Förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog (konkurransepreget dialog) kräver att särskilda villkor är uppfyllda (§§ 13-1 och 13-2).

All kommunikation ska ske skriftligt och elektroniskt (§§ 8-20 och 22-1). Över EES-tröskelvärdena ska köparen ge kostnadsfri, direkt och obegränsad elektronisk tillgång till upphandlingsdokumenten (§ 14-3).

I upphandlingar med annonseringsplikt där tilldelningskriterierna viktas ska klimat- och miljöhänsyn väga minst 30 procent.

Köparen får i stället, eller dessutom, ställa klimat- och miljökrav i kravspecifikationen om det ger bättre effekt.

Kravet gäller inte i tre fall:

• Upphandlingen har ett obetydligt klimatavtryck och miljöpåverkan.
• Kravet skulle gå ut över viktiga intressen inom hälsa, säkerhet eller beredskap (anskaffelsesloven § 5b).
• Köparen ska ställa standardiserade minimikrav på klimat och miljö (§ 5c).

På vilket språk skrivs annonser och anbud?

Annonserna i Doffin är skrivna på norska.

Över EES-tröskelvärdena ska köparen skriva annonsen på norska och på ett av EU:s officiella språk, och Doffin skickar den vidare till TED (anskaffelsesforskriften § 21-1).

Under EES-tröskelvärdena ska upphandlingar från 1,3 miljoner NOK som huvudregel annonseras i Doffin, men de behöver inte annonseras i TED.

Köparen får skriva alla dokument på norska och kräva att anbudet lämnas på norska (§ 7-7). Se därför efter i upphandlingsdokumenten vilka språk som godtas innan ni börjar skriva.

När behövs ESPD?

Över EES-tröskelvärdena lämnar ni ESPD med anbudet som preliminärt bevis för att ni uppfyller kvalificeringskraven och inte ska avvisas (anskaffelsesforskriften § 17-1).

ESPD, på norska det europeiske egenerklæringsskjemaet, är EU:s standardformulär för egen försäkran.

Mellan 1,3 miljoner NOK och EES-tröskelvärdena är ESPD som regel frivilligt. Köparen får däremot kräva en egen försäkran med samma syfte (§ 8-10).

ESPD fylls i elektroniskt och är inbyggt i de upphandlingsverktyg som används i Norge.

Den leverantör som köparen väljer ska lämna uppdaterade bevis innan kontraktet tilldelas. Läs mer i guiden om ESPD och guiden om att lämna anbud.

När avvisas en leverantör för obetald skatt?

Över EES-tröskelvärdena ska köparen avvisa en leverantör som inte har betalat skatter, avgifter och socialavgifter i landet där den är etablerad eller i Norge.

Det gäller när köparen känner till det och det är fastslaget genom en lagakraftvunnen dom eller ett slutligt beslut, om inte en avvisning vore klart oproportionerlig (anskaffelsesforskriften § 24-2). I andra fall får köparen avvisa leverantören.

Under EES-tröskelvärdena gäller andra regler:

• Från 1,3 miljoner NOK upp till EES-tröskelvärdena. Köparen får avvisa men måste inte (§ 9-5 i del II).
• Mellan 500 000 NOK och 1,3 miljoner NOK. Bara del I av anskaffelsesforskriften gäller, och den har inga regler om avvisning.

Som bevis för att ni inte har sådana skulder ska köparen godta intyg från behörig myndighet i ert hemland (§ 24-7). Enligt § 9-5 gäller det även från 1,3 miljoner NOK upp till EES-tröskelvärdena.

Norska leverantörer som vinner ska visa ett intyg om betald skatt och moms. Sedan 1 juli 2026 står kravet i anskaffelsesloven § 5l, och det gäller bara norska leverantörer.

Vilka tidsfrister gäller för anbud?

Över EES-tröskelvärdena finns fasta minsta tidsfrister.

Mellan 1,3 miljoner NOK och EES-tröskelvärdena finns ingen fast minsta tid. Köparen ska ta hänsyn till hur komplext kontraktet är och hur lång tid det tar att ta fram ett anbud (anskaffelsesforskriften § 8-14).

Över EES-tröskelvärdena gäller de här fristerna:

• Öppet förfarande (åpen anbudskonkurranse). Minst 30 dagar från den dag annonsen skickas till TED, eller 35 dagar om köparen inte kräver elektroniska anbud. Efter en förhandsannons eller i brådskande fall minst 15 dagar (§ 20-2).
• Selektivt förfarande (begrenset anbudskonkurranse). Minst 30 dagar för att ansöka om att delta och minst 25 dagar för de inbjudnas anbud, eller 30 dagar om köparen inte kräver elektroniska anbud.
• Selektivt förfarande, köpare som inte är statliga. Kommuner och andra köpare som inte är statliga får i stället bestämma anbudsfristen tillsammans med de inbjudna leverantörerna. Blir de inte överens är fristen minst 10 dagar.
• Kortare frister i selektivt förfarande. Efter en förhandsannons kan anbudsfristen kortas till 10 dagar, och i brådskande fall till 15 dagar för ansökan och 10 dagar för anbud (§ 20-3).
• Frågor. Har ni frågat i god tid ska köparen svara senast sex dagar före anbudsfristen, eller fyra dagar i brådskande fall. Svaren går till alla som deltar (§ 14-2).

Det är ni som ansvarar för att anbudet kommer in i tid, även om förseningen beror på ett tekniskt fel i köparens upphandlingsverktyg. Anbud som kommer in efter fristen ska avvisas.

Läs ocksåSå lämnar ni anbud i en offentlig upphandling

Vilka krav på lön och villkor ställs i kontraktet?

I tjänste-, bygg- och anläggningskontrakt gäller krav på minst den lön och de villkor som följer av allmängiltigförklarade kollektivavtal (allmenngjorte tariffavtaler) eller av ett rikstäckande kollektivavtal för branschen (anskaffelsesloven § 5e).

Sedan 1 juli 2026 står kraven i anskaffelsesloven §§ 5e till 5l. Kraven på lön, arbetsvillkor och lärlingar fanns tidigare i särskilda förordningar, som upphävdes samma dag.

Kraven gäller kontrakt från annonseringsplikten för varor och tjänster, i dag 1,3 miljoner NOK. De omfattar anställda och inhyrda hos både er och era underleverantörer som arbetar med kontraktet.

Lagens krav gäller när köparen är en statlig, regional eller kommunal myndighet, ett offentligrättsligt organ eller en sammanslutning av sådana (anskaffelsesforskriften § 1-2). De gäller inte för kontrakt inom försörjningssektorerna eller koncessioner (anskaffelsesloven § 2).

Inom försörjningssektorerna ställer forsyningsforskriften liknande krav när köparen hör till samma grupp. Det gäller inte när köparen är ett offentligt företag eller ett annat företag med ensamrätt eller särskild rätt (forsyningsforskriften §§ 1-2 och 7-11 till 7-17).

Vilka extra krav gäller i bygg, anläggning och städ?

I bygg, anläggning och städ ställs fler krav i kontraktet:

• HMS-kort och tjänstepension. Krav på HMS-kort och på tjänstepension enligt den norska lagen om obligatorisk tjänstepension (anskaffelsesloven § 5f).
• Lön via bank. Lönen ska betalas ut via bank (§ 5g).
• Leverantörskedjan. Högst två led under er, om inte köparen tillåter fler för att få tillräcklig konkurrens (§ 5k).
• Informationsplikt och språk. Byggkontrakt ska också ha villkor om informationsplikt och språkkunskaper (§ 5f).

Lagen om obligatorisk tjänstepension hör inte till de norska regler som gäller för utsända arbetstagare (forskrift om utsendte arbeidstakere §§ 3 och 3b). Kontrollera därför om den gäller era anställda innan ni räknar med den i priset.

I bygg och anläggning ska ni dessutom kräva intyg om skatt och moms av norska underleverantörer vars kontrakt i uppdraget är värda mer än 500 000 NOK exklusive moms. Gör ni inte det får köparen kräva att underleverantören byts ut (§ 5l).

När ska kontraktet ha villkor om lärlingar?

Köparen ska ställa villkor om lärlingar i tjänste- och byggkontrakt när tre saker gäller:

• Kontraktet varar mer än tre månader.
• Yrkesutbildad arbetskraft är relevant.
• Det finns ett särskilt behov av lärlingsplatser.

Villkoren är att ni är knutna till en lärlingsordning, att minst tio procent av arbetet utförs av lärlingar och att minst en lärling deltar.

Villkoret ställs inte när det vore oproportionerligt. Det räknas som uppfyllt om ni kan visa att ni på allvar har försökt ta in en lärling utan att lyckas.

Utländska leverantörer får använda lärlingar från hemlandets lärlingssystem, eller praktikanter om hemlandet saknar ett sådant (anskaffelsesloven § 5h).

Vilka krav gäller redan innan ni lämnar anbud?

I städ och el gäller en del krav redan innan ni lämnar anbud, eftersom kraven gäller den som erbjuder tjänsten. Städföretag ska vara godkända av Arbeidstilsynet och elföretag registrerade i Elvirksomhetsregisteret.

Båda förutsätter ett norskt organisationsnummer i Enhetsregisteret, det register där företag i Norge får sitt organisationsnummer, så registrera NUF i god tid.

HMS-kort, minimilöner och kontraktsvillkoren ovan gäller när arbetet utförs.

Alla företag som erbjuder städtjänster i Norge ska vara godkända av Arbeidstilsynet. Det är olagligt att sälja städtjänster utan godkännande.

Företag med anställda ska i ansökan visa att de uppfyller fem krav (forskrift om godkjenning av renholdsvirksomheter § 5):

• Avtal med godkänd företagshälsovård.
• Kraven på skyddsombud är uppfyllda.
• Skriftliga anställningsavtal.
• Det allmängiltigförklarade kollektivavtalet för städ följs.
• En försäkring som ger ersättning vid arbetsskada.

En köpare får bara köpa städtjänster av ett företag som är godkänt eller har en ansökan om godkännande eller en beställning av HMS-kort under behandling (§ 17). Siktar ni på norska städupphandlingar, ansök därför innan ni lämnar anbud.

Den som erbjuder eller utför arbete på elektriska anläggningar ska registreras som företag i Elvirksomhetsregisteret. Registreringen ska ange vem som har det yrkesmässiga ansvaret för arbetet och den personens dokumenterade kvalifikationer (forskrift om elektroforetak § 3).

Vem behöver HMS-kort?

Den som arbetar på bygg- och anläggningsplatser eller med städ i Norge ska ha HMS-kort, ett id-kort för hälsa, miljö och säkerhet som bärs väl synligt på arbetsplatsen.

Kravet gäller både norska och utländska arbetstagare.

Sedan 1 januari 2026 gäller kravet också förare och medhjälpare som mot betalning transporterar andras varor med personbil eller skåpbil.

Det gäller om fordonets tillåtna totalvikt är högst 3,5 ton, eller högst 4,25 ton för elbilar (forskrift om HMS-kort i virksomheter som transporterer andres varer med bil § 1-2).

Kortet beställs på hmskort.no av någon som har en formell roll i företaget i Enhetsregisteret, eller som har fått behörighet av en sådan person. Det kostade 139,10 NOK plus moms i oktober 2026.

I bygg och anläggning utfärdas kortet bara om företaget har fullgjort sina registreringsplikter, bland annat i Enhetsregisteret och Merverdiavgiftsregisteret och rapporteringen till Skatteetaten. Det gäller i två år (forskrift om HMS-kort på bygge- og anleggsplasser §§ 3 och 8).

Vilka minimilöner gäller i Norge?

Norge har allmängiltigförklarade minimilöner i bland annat bygg, el, städ och godstransport på väg. De gäller alla arbetstagare i branschen, både norska och utländska.

I bygg är övertidstillägget minst 40 procent. När uppdraget kräver övernattning ska arbetsgivaren betala resorna vid början och slut och som huvudregel stå för kost och logi.

Vad händer efter tilldelningen?

Köparen ska skriftligt och samtidigt meddela de berörda leverantörerna vem som har valts. Motiveringen ska innehålla den valda leverantörens namn och det valda anbudets egenskaper och relativa fördelar.

Meddelandet ska också ange en karensperiod (karensperiode), en tid då kontrakt ännu inte får tecknas. Den motsvarar avtalsspärren i Sverige (anskaffelsesforskriften §§ 10-1 och 25-1).

Hur lång karensperioden är beror på värdet:

• Över EES-tröskelvärdena. Minst 10 dagar från dagen efter meddelandet, eller 15 dagar om köparen har gjort undantag från kravet på elektronisk kommunikation (§ 25-2).
• Mellan 1,3 miljoner NOK och EES-tröskelvärdena. Köparen bestämmer själv en skälig karensperiod (§ 10-2).

Hur klagar man på en norsk upphandling?

Anser ni att köparen har brutit mot reglerna kan ni före kontraktsskrivningen begära ett interimistiskt förbud (midlertidig forføyning). Det gör ni i den tingsrätt som annonsen anger som klagoorgan.

Över EES-tröskelvärdena får köparen då inte skriva kontrakt innan domstolen har tagit ställning, om begäran kom in inom karensperioden (anskaffelsesforskriften § 25-3). När kontraktet väl är skrivet kan domstolen inte besluta om interimistiskt förbud (anskaffelsesloven § 9).

Ni kan också klaga till Klagenemnda for offentlige anskaffelser (KOFA). Nämndens uttalanden är rådgivande, utom när den beslutar om överträdelseavgift vid otillåten direktupphandling.

En klagan till KOFA stoppar inte kontraktsskrivningen. Vill ni ha ett bindande avgörande eller skadestånd måste ni gå till domstol.

Att klaga till Eftas övervakningsmyndighet ESA är gratis.

Vad behöver ni ordna om ni vinner ett kontrakt i Norge?

Ska ni utföra arbete i Norge tillkommer flera skyldigheter. De viktigaste för ett svenskt företag gäller registrering, moms, rapportering, skatt och utsända anställda.

Ett utländskt företag som behöver ett norskt organisationsnummer registreras som NUF (norskregistrert utenlandsk foretak) hos Brønnøysundregistrene.

Bedriver ni verksamhet i Norge ska företaget också in i Foretaksregisteret.

Brønnøysundregistrene räknar en omsättning på minst 50 000 NOK under tolv månader och verksamhet i mer än 90 dagar som verksamhet. Någon exakt gräns finns inte. Bilagor på svenska kan godtas.

Inom två veckor efter registreringen i Foretaksregisteret ska ett NUF anmäla sina verkliga huvudmän. Annars tar registret över verkliga huvudmän ut ett vite (tvangsmulkt) för varje dag.

Ett NUF som bedriver verksamhet i Norge och är skattskyldigt där har också redovisningsplikt. Det ska skicka in årsredovisning till Regnskapsregisteret.

I städ och el behövs NUF redan före anbudet, se avsnittet om krav som gäller innan ni lämnar anbud.

Vad gäller för moms och rapportering?

Företaget ska registreras i Merverdiavgiftsregisteret när omsättningen som omfattas av den norska momslagen har överstigit 50 000 NOK under tolv månader (merverdiavgiftsloven § 2-1).

Svenska företag behöver inget norskt momsombud.

Fjärrlevererbara tjänster är tjänster som till sin art inte eller bara med svårighet kan knytas till en viss plats. För dem är det en norsk köpare som är näringsidkare eller offentlig verksamhet som beräknar och betalar momsen (§§ 1-3 och 11-3).

Uppdrag till utländska företag som utförs i Norge ska rapporteras till Skatteetatens Oppdrags- og arbeidsforholdsregisteret. Köparen rapporterar uppdraget och ni era anställda.

Fristen är senast den 5:e i månaden efter att arbetet, eller den anställdas första arbetsdag, började. Var starten efter den 20:e är fristen senast den 15:e (skatteforvaltningsforskriften § 7-6-6).

Uppdrag under 20 000 NOK är undantagna. Utländska arbetsgivare ska dessutom rapportera lönerna i a-meldingen.

Vad gäller för skatt och utsända anställda?

Alla som arbetar i Norge ska ha ett norskt skattekort, även om ni eller de anställda tror att ingen skatt ska betalas där.

Den anställda måste göra en ID-kontroll på ett skattekontor innan kortet utfärdas. Utan skattekort ska arbetsgivaren dra 50 procent i skatt.

För företag från länder som har skatteavtal med Norge beskattas näringsinkomsten i Norge bara om verksamheten bedrivs från ett fast driftsställe där.

Ett bygg- eller installationsprojekt blir fast driftsställe först när det pågår mer än tolv månader, i vissa skatteavtal sex månader.

Ett företag utan registrerad adress i Norge betalar 14,1 procent i arbetsgivaravgift.

Anställda som behåller den svenska socialförsäkringen visar det med intyget A1, som ska skickas till NAV. Då gäller ett undantag för den period som står på intyget.

A1 söks hos Försäkringskassan. För att räknas som utsänd får den anställda bland annat arbeta i det andra landet i högst två år.

För utsända anställda gäller norska regler om bland annat arbetstid, semester och allmängiltigförklarade kollektivavtal, oavsett hur länge utsändningen varar.

Varar den mer än 12 månader gäller i princip alla norska anställningsregler, med vissa undantag. Gränsen kan förlängas med högst sex månader om ni anmäler det till Arbeidstilsynet.

Anställningsavtal, arbetstidsöversikt och lönebesked ska finnas på arbetsplatsen i Norge. De får vara på norska, svenska, danska eller engelska (forskrift om utsendte arbeidstakere §§ 3, 3b och 4).

Checklista för en norsk upphandling

Gå igenom punkterna innan ni bestämmer er för att lämna anbud, och igen om ni vinner:

• Sökning. Sök i Doffin på både planering och konkurrens med en sparad sökning, eller använd en bevakningstjänst för konkurrenserna.
• Värde. Från 1,3 miljoner NOK ska upphandlingen som huvudregel annonseras i Doffin, och över EES-tröskelvärdena för varor, tjänster och bygg gäller fasta minsta tidsfrister.
• Dokument och språk. Öppna upphandlingsdokumenten i köparens KGV och se vilka språk anbudet får skrivas på.
• Frister. Notera sista dag för frågor och anbudsfristen, och lämna in i god tid. Ett sent anbud avvisas även om felet låg i verktyget.
• ESPD. Fyll i ESPD i upphandlingar över EES-tröskelvärdena för varor, tjänster och bygg, och ha intyg från svenska myndigheter redo om ni blir valda.
• Priset. Räkna med norska villkor: allmängiltigförklarade minimilöner eller kollektivavtalets villkor, för bygg och städ HMS-kort och lön via bank, och tjänstepension om den norska lagen gäller era anställda.
• Städ och el. Innan ni lämnar anbud: registrera NUF och ansök om godkännande hos Arbeidstilsynet (städ) eller registrera företaget i Elvirksomhetsregisteret (el).
• Om ni vinner. Registrera NUF om det inte redan är gjort och moms när det krävs. Se till att uppdraget och de anställda rapporteras till Skatteetaten, och ordna HMS-kort, skattekort och A1 för de anställda.

Källor

Uppgifterna är kontrollerade mot källorna nedan i oktober 2026. Reglerna ändrades den 1 juli 2026, så äldre texter om norsk upphandling kan ange belopp och paragrafer som inte längre gäller. Guiden är en översikt och ingen juridisk rådgivning.

• Lovdata: anskaffelsesloven, §§ 2, 3, 5b, 5c, 5e till 5l och 9, anskaffelsesforskriften, §§ 1-2, 5-1 och 5-3 och del I till III, forsyningsforskriften, §§ 1-1, 1-2, 5-1, 5-2 och 7-11 till 7-17, och forskriften om klagenemnd for offentlige anskaffelser, §§ 6, 13 och 13a.
• DFØ på anskaffelser.no: ändringarna i anskaffelsesloven, nya EES-tröskelvärden, tröskelvärden och forskriftens delar, annonsering, statistik över annonser, kvalificeringskrav, ESPD, intyg om skatt och moms och klagomöjligheter.
• Doffin: om Doffin, Doffin för leverantörer, sökhjälp och vanliga frågor.
• Arbeidstilsynet: HMS-kort, godkännande av städföretag och minimilöner. På Lovdata: forskrifterna om HMS-kort på bygge- och anläggningsplatser, HMS-kort i varutransport, § 1-2, godkännande av städföretag, §§ 5 och 17, utsända arbetstagare, §§ 3, 3b och 4, och elektroforetak, § 3.
• Skatteetaten: rapportering av uppdrag och a-meldingen, momsregistrering, skattekort, arbetsgivaravgift och A1 och fast driftsställe. På Lovdata: merverdiavgiftsloven, §§ 1-3, 2-1 och 11-3, och skatteforvaltningsforskriften § 7-6-6.
• Brønnøysundregistrene: NUF och redovisningsplikt och registrering i Foretaksregisteret och av verkliga huvudmän. Försäkringskassan: medarbetare som ska jobba utomlands.